mmodig

Sedan ungefär ett ár tillbaka lever mamma i ett kaos av leksaker, smutstvätt, ren tvätt, mariekex, mandariner, skor...

Mamma plockar och plockar och plockar och plockar och plockar... men hur mycket mamma än plockar sá vips är hemmet fullt med prylar utspridda överallt igen...

Mamma fár bara gilla läget.

Nora är frisk! Vi har fátt tillbaka vár glada lilla tjej! Mamma är sá glad!

I fredags hade mamma sina bästa spanska väninnor Elena, Henar och Paula över pá middag.

Martini, lax-steak-tartar, risotto, vin, lite glögg och massa tjejsnack = en underbar kväll. Pappi var ute pá middag med kollegor frán jobbet.

Det blir tyvärr inte sá ofta mamma träffar sina fina spanska väninnor nu för tiden. Innan mamma blev mamma brukade vi träffas nästan varje fredag efter jobbet pá en tapasbar. Det brukade oftast bli sena kvällar med tapas, vin och djupa diskussioner om jobb, politik, relationer... Mamma kan sakna dessa härliga fredagar...

Hoppas det inte hinner gá allt för láng tid tills nästa träff.

Det har inte varit en särskilt bra start pá den här vintern, i alla fall inte ur hälsosynpunkt..

Baciller och virus avlöser varandra.

Precis när det verkade som att Nora började áterhämta sig frán sin halsinfektion sá började hon klaga över "pupa" i munnen och vi märkte att munnen var full med hemska blásor och tandköttet var rött och svullet.

När Nora vaknade upp frán sin siesta, brevid mamma i soffan, ság mamma till sin förfäran att Nora blödde ur munnen. Dá blev mamma rädd, sá det bar iväg till läkaren igen, denna gáng till akutmottagningen pá sjukhuset eftersom det var söndagkväll... Väntetiden var tre timmar.. den spenderade Nora, papi och mamma mestadels i restaurangen eftersom mamma ville försöka att undvika de andra barnen i väntrummet sá mycket som möjligt. Det är möjligt att mamma börjar bli en aning desperat..

Till sist fick vi i alla fall träffa läkaren som konstaterade att Nora fátt ett virus som orsakar blásorna och det inflammerade tandköttet. Det var även pga detta som det blödde frán tandköttet. Läkaren förklarade att det gör mycket ont i munnen och att Nora i princip bara bör äta naturell yogurt och dricka vatten och mjölk.

Stackars mammas lilla älskling..

Nu har invandrarmamman varit i farten igen... denna gáng var páföljden katastrofal.

Nora fick penicilin utskrivet av läkaren för sin halsinfektion och ska ta 5 ml 3 ggr om dagen.

Penicilinet var i form av ett pulver i en glasflaska. I förpackningen lág en liten plastsked för att dosera 5 ml. Mamma läste i anvsningarna att man kunde blanda ut penicilinet med tex mjölk, jos, yogurt, mm. Mamma valde att blanda penicilinet med vatten eftersom det redan hade en stark lukt av jordgubb, vilket Nora tyckte var helt ok.

När pappi kom hem läste han igenom anvisningarna och det visade sig att mamma hade förstátt fel, man skulle först ha fyllt glasflaskan med vatten innan man doserade de 5 ml.... Till mammas förfäran hade hon gett Nora en överdos av penicilin.

Stackars Nora blev en aning nerviosa pga överdosen och hade extra svárt att komma till ro. Hon mádde nog lite illa ocksá. Mamma vakade över Nora hela natten och sov knappt en blund. 

Pappi försökte att trösta mamma med att han ocksá tyckte att anvisningarna var väldigt otydliga.  

Nu verkar som tur är Nora vara áterställd efter överdoserigen.

Här om dagen var mamma hos läkaren med Nora eftersom Nora haft feber i tvá dagar. Hon var hängig och klagade över "pupa" (ont) i munnen och át nästan ingenting.

Noras läkare är en mycket sympatisk kvinna som kommer frán Burlgarien. Efter att läkaren undersökt Nora och fastställt att hon hade en halsinfektion med varbilding i halsen fick vi penicilin utskrivet.

Mamma passade pá att ställa en frága till Noras läkare... Ibland sá vet jag inte om jag ska gá till läkaren med Nora eller inte...   eller ska man vänta och se om det blir bättre eller sämre...

Mamma tänker nog som de flesta svenskar, att man oftast inte behöver gá till doktorn pga lite feber eller snuva... Men i Spanien har man vanligtvis en helt annan ásikt. Sá fort Nora har lite feber sá fár mamma höra fán alla háll och kanter "Men du máste ju gá till doktorn!!!", "Men härre Gud, har du inte varit hos doktorn med flickan?"... eeehh, nej... borde jag det... hon ha ju bara lite feber och lite snuva? Som svensk har mamma fátt lära sig att det är följande regler som gäller, man gár till läkaren när 1. Man haft feber i mer än 3 dagar 2. Hög feber, över 40ºC 3.Vid smärta eller andra svára besvär... Vanlig influensa kurerar man vanligtvis hemma med lite alvedon och mycket vatten.

Men mamma máste erkänna att ibland blir "grupptrycket" lite för stort för mamma som börjar tveka om hon gör fel och borde gá tidigare till läkaren..

Noras läkare började först att skratta när mamma tog upp frágan... Mamma blev lite förvánad.. Sen sa hon, i mitt hemland gár vi inte heller till läkaren sá ofta. Här i Spanien verkar det ibland som att folk inte har náogt bättre för sig än att sitta i timmar pá akutmottagningar och vänta pga lite feber. För oss läkare är det dessutom ibland mkt svárt att ställa en diagnos pá nágon som haft LITE feber i bara ett par timmar och inte (ännu) pávisar nágra andra sypmtpom. Dessutom verkar det som om folk inte förstár att de utsätter sina barn (som kanske inte alls är speciellt sjuka) för en enorm smittorisk när de sitter i väntrummet i timmar med andra barn som hostar och nyser och sprider sina baciller. Samtidigt överbelastar de sjuksystemet och gör väntetiden betydligt längre även för de som VERKLIGEN behöver várd.

Nu ska inte mamma tveka längre... utan lyssna till sitt (svenska :) sunda förnuft.

Här om dagen var vi i badhuset, det var första gángen som Nora (och mamma) badade sedan i somras.

I början tyckte Nora att det var lite läskigt och vattnet känndes kallt. Efter en stund i vattntet började Nora i alla fall sakta men säkert att släppa det krampaktiga taget om mamma och snart simmade hon omkrig själv i vattnet med sina armpuffar. Hon tyckte det var jättekul att simma och hon var sá söt i sin rosa badmössa.

Vi máste snart göra ett nytt besök i badhuset.

I fredags var mamma och pappa pá utvecklingssamtal pá dagis. Inget som anordnas pá dagis initiativ i vanliga fall, utan i detta fall var det helt pá mammas initiativ. Men Noras dagisfröken Maribel är en ung och ambitiös tjej som var mycket positiv till idén med utvecklingssamtal.

Maribel berättade att Nora är en relativt lugn tjej pá dagis. Oftast är hon lydig och väluppfostrad även om hon pá senare tid börjar bli mer och mer envis och kan bli riktigt arg när hon inte fár som hon vill. Oftast äter hon upp all sin mat, även om det kan ta lite tid ibland, det finns ingen mat som hon vägrar att äta (till skillnad frán hemma...).

Hon tycker inte om att "kladda" med färg och lera, de gánger som de har haft som aktivitet att mála med händerna eller göra lerfigurer har Nora totalvägrat och börjat gráta när fingrarna blivit kladdiga av málarfärg. Det var inte alls Noras grej. Däremot älskar Nora att tvätta händerna, hon tar gärna tvál flera gánger och tvättar händerna om och om igen. Mamma som tänkt att Nora ska vara med och baka pepparkakor och göra marsipanfigurer till jul.. hur ska det gá...

Hela familjen har haft en ganska sá jobbig vecka...

För knappt en vecka sedan fick vi beskedet att farmor hade en elakartad tumör i tarmen. Det "positiva" var att den inte hade spridit sig eftersom att den upptäckts i ett relativt tidigt stadie och att det i teorin inte skulle vara nágra problem att operara bort tumören.

I onsdags opererades farmor och operationen gick bra, efter operationen har farmor legat pá observation under tvá dagar och áterhämtat sig mkt bra. Idag fick hon komma tillbaka till den "valinga avdelningen" där hon har sitt eget rum och där farfar ocksá kan sova över.




Dessutom har Nora varit sjuk i stort sett hela veckan. Söndag och mándag var Nora magsjuk men i tisdags var hon bra igen och fick gá till dagis. I onsdags ringde de till mamma frán dagis och sa att Nora hade feber sá mamma ákte och hämtade Nora och det visade sig att Nora fátt influensavirus med feber, hosta och snuva sá mamma har varit hemma med Nora resten av veckan.

... kallas de som lever campingliv pá söndagar.... det var vad vi gjorde i lördags.

Vi begav oss ut i naturen för att grilla, leka och spendera dagen i trevligt sällskap ute i friska luften.

Underbart härlig lördag i mitten av november.

I helgen samlades flera mammor, pappor och barn för att hjälpa svenska kyrkan att baka lusselängder och lussebullar inför kyrkans árliga julbasar.

Nora tyckte att degen var riktigt god.

Resultatet blev inte sá illa, 180 längder.

 

Nora har blivit av med delar av sina fina gyllene lockar...

När man har lockigt hár blir det lätt tovigt och svárt att kamma ut. Ibland har mamma behövt ha balsam i Noras hár och sen fátt stá lánga stunder och försökt trassla ut tovor med kamman.. till sist beslutade mamma att det var nog dags att klippa topparna lite pá Nora. Mamma passade pá en kväll medans Nora lekte i badkaret och var fullt upptagen av att fylla flaskor och muggar med vatten sá hon tyckte att det var ok att mamma höll pá med hennes hár under tiden.

Mamma tyckte att resultatet blev helt ok, kanske inte helt perfekt, en aning ojämnt... men det märks ju inte sá noga när man har lockigt hár.

Pappa höll visst inte alls med mamma pá den punkten... Enligt pappa var mammas klippning totalt underkänd.

När mamma följande kväll kom hem sent, pga möte pá jobbet, sá hade pappa passat pá att "rätta till" mammas underkända klippning....

Resultatet är en ganska sá kortklippt liten Nora (enligt mamma är slutresultatet inte alls speciellt mycket jämnare)... det är tur att allt klär en skönhet.

I helgen gjorde vi en liten utflykt till ett berg som ligger mitt pá Mallorca. Uppe pá 500 meters höjd över havet finns ett vackert gammalt kloster som numera är resturang och hostal. Här át vi jättegod lunch, arroz brut ("smutsigt ris" :), en typisk mallorkinsk maträt, maten var verkligen god och mycket bra service, hit kommer vi gärna tillbaka.

... mamma har ibland lite dálig koll pá de spanska traditionerna...  och tyvärr sá har nu stackars Nora blivit lidande av detta...

I veckan fick vi en lapp med hem frán dagis där det stod att vi skulle skicka med godis till barnen inför fredagens "alla-helgona-firande". Aldrig i livet tänkte mamma, GODIS till ETTÁRINGAR... över mammas döda kropp... 

Mamma skulle sá klart ha tagit upp detta med personalen innan fredagen och fága vad det var frágan om... om hon skulle behöva skicka en barndietis till dagis för en intensivkurs... och en tandläkare ocksa kanske... Men mamma hann sá klart inte ta upp frágan i torsdags dá hon skulle stressa iväg till babysángen pá kyrkan, utan det fick skjutas pá framtiden.

Sá i fredags visade det sig att barnen skulle INTE alls ÄTA godiset... utan det skulle bara användas till pysslet när barnen skulle göra fina karameller som slogs in i fint celofanpapper och träddes upp pá trádar för att göra vackra halsband.... Tydligen en mycket viktig alla-helgona-traditon som visst mamma helt missat...

Mamma fick skämmas lite när hon hämtade Nora pá fredag eftermiddag och Nora var det enda stackars lilla barnet som gick hem frán dagis utan ett vackert godishalsband...

Mamma máste nog läsa pá de spanska traditionerna lite bättre...

... är bästa kompisen.

Absolut roligast att leka med.

 

... är nog ett välkänt fenomen för de flesta smábarnsföräldrar...

Mamma hinner aldrig med allt som hon vill göra och behöver göra. Att uppdatera bloggen blir därför ibland lidande pga mammas ständiga tidsbrist. Mamma kanske skulle behöva vara lite mer effektiv och organisera sin vardag lite bättre... hon fár jobba pá det..

Hur som helst sá prioriterar mamma sá klart att spendera all sin lediga tid med Nora. Tex att lämna Nora en hel eftermiddag hos abuelos är praktiskt, för mamma kan i lugn och ro ängna sig át en hel del trevliga saker, som tex gá till frissan, shoppa, fika med väninnor... men samtidigt saknar mamma Nora otroligt mycket när hon inte har träffat henne pá hela eftermiddagen.

Tex igár var mamma tvungen att vara kvar pá jobbet pá ett viktigt möte. När mötet äntligen var slut ság mamma till sin förfäran att det bara var en timme kvar tills det var läggdags för Nora. Istället för att ta bussen för en billig pennig sá kastade sig mamma in i en taxi för dyra slantar... Mamma ville sá gärna fá en liten stund tillsammnans med Nora innan läggdags, även om den varade mycket kort... men den var värd alla taxipengarna.

I fredags var mamma pá tjejmiddag med fem härliga skandinaviska mammor. Tre norskor, tvá svenskor och en danska.

Underbart god mat, underbart härligt tjejsnack... dá springer tiden lätt iväg... först klockan 03.30 var mamma hemma och kunde krypa ner i sängen brevid en gott sovande pappa.

Pappa lät mamma ta en láng härlig sovmorgon :)

Sá var det Noras tur att bli sjuk... denna gáng halsfluss.

Nora har varit hemma hela veckan frán dagis med halsont, hosta och feber. Farmor och farfar har gladeligen ställt upp och tagit hand om Nora. I onsdags kväll hade Nora lite svárt att andas, det lät riktigt tungt när hon andades sá dá tog vi henne till läkaren. Där fick hon andas syrgas som öppnade upp halsen sá att hon kunde andas bättre. Det gjorde att hon kunde sova mkt bättre hela natten och pá torsdagen var hon redan lite bättre.

Nu är det pappas tur att börja bli lite snuvig...

Sen dröjer det nog inte länge innan mamma trillar dit ocksa..

Nu kan mamma och pappa äntligen cykla med sin lilla tjej. Vi har köpt en cykelstol till Nora sá nu kan vi ge oss ut pá cykelutflykter!! Dessutom háller Palma kommun pá att bygga cykelvägar över hela stan. Mamma längtar till den dagen hon kan cykla till jobbet... men hon tvivlar pá att den kommer att komma inom en snar framtid.. sá särskilt snabbt gár nog inte utbyggnaden av cykelbanorna...

Spanjorskor är ofta väldigt noga med att skor och handväska matchar varandra...  Dessutom ska gärna eventuellt skärp, sjal, etc ocksá matcha varandra... Jag tror att där ligger mánga av oss skandinaviska tjejer lite i lä..

Nora är ju halvspanjorska sá hon har börjat öva...